Det vibrerar i rummet av viktiga samtal…

Säsongens sista Samtal i ögonhöjd är igång. Drygt 30 deltagare, varav många höga beslutsfattare, har efter en tidig promenad i solsken samt stärkande kaffe och smörgås slagit sig ner i seminarierummet. Det fullkomligt vibrerar av samtal – precis det vi på Gaia vill bidra till. Vi vet att tid för reflektion och samtal är en bristvara i vårt samhälle idag och är övertygade om att det är en viktig ingrediens för att ta samhällsutvecklingen vidare. Därför bjuder vi kontinuerligt in till samtal kring aktuella frågor.

Denna torsdag i maj är ämnet psykologisk trygghet. Jonas Dahl, partner på Gaia Leadership och forskare på Handelshögskolan leder oss genom samtalet. Jonas inleder med att psykologisk trygghet är en ”snackis” idag. Varför då? Det finns flera anledningar. En av dem är att vi genom forskning kan se att psykologisk trygghet är avgörande för hur team lyckas. Bland annat har Amy Edmondson forskat på sjukhusteam. När hon försökte förstå vad som skilde de bästa teamen och de sämsta teamen var hennes hypotes att de bästa gjorde minst misstag och de sämsta flest. Men det visade sig vara precis tvärtom. De bästa teamen gjorde fler misstag än de sämsta. Efter ett tag förstod hon varför…

De bästa teamen gjorde egentligen inte fler misstag utan de erkände och pratade om dem oftare än andra team. Det var den psykologiska tryggheten som var skillnaden som skapade ett öppet klimat.

Psykologisk trygghet är också ett viktigt tema i samhällsdebatten – de politiska partierna lovar att de ska öka tryggheten i samhället på olika sätt. Jonas uttrycker att han tolkar det som ett svar på en ökad upplevd otrygghet.

När vi känner psykologisk trygghet så ökar lärandet, engagemanget, gruppernas innovationsförmåga och prestation.

Vad är då psykologisk trygghet? Det handlar om att få vara sig själv, att inför andra våga ta risker, ifrågasätta, be om hjälp, använda feedback, dela misstag och komma med idéer – utan oro för eventuella negativa konsekvenser.

Vi deltagare på seminariet resonerar i mindre grupper kring situationer då vi känt oss otrygga, vad som orsakade det och vilka beteenden som hindrar den psykologiska tryggheten. Vi kan se att det både kan handla om kulturen i organisationen, strukturer i form av normer hur man ”ska” vara som chef, men också om subtila signaler som t ex kroppsspråk och gester.

Det som däremot främjar den psykologiska tryggheten är t ex en atmosfär där det är ok att göra fel, att alla blir inkluderade, alla kommer till tals och att vi har roligt!

Jag, som deltagare, upplevde en fantastisk trygghet i rummet. Jonas skapade med sitt sätt att leda samtalet psykologisk trygghet på kort tid. Hur gjorde han det? Bland annat genom att se alla, lyssna och bekräfta de frågor och reflektioner som lyftes.

Hur kan du bidra till att öka den psykologiska tryggheten på din arbetsplats? Fundera gärna kring det och kör du fast är du välkommen att kontakta oss på Gaia!

Jag hoppas vi ses på Samtal i ögonhöjd i höst!

 -Catharina Axling, partner på Gaia Leadership

Gaia Leadership