Dussinmänniska eller medveten varelse?

Dussinmänniskans mer eller mindre oreflekterade livsväg torde vara den statistiskt vanligaste. Men inte sällan kan en livskris av något slag, en skilsmässa, en allvarlig sjukdom, en anhörigs död eller en världshändelse som berör en starkt utlösa valet att medvetet välja en annan livsinriktning. Det kan också vara mötet med en person, en bok eller film som berör en så starkt att man ser sig tvingad att ompröva hela livet.Då räcker Søren Kierkegaards stadier inte långt. De betecknar alla ytterligheter, men kan just därför vara till hjälp i den egna reflektionen. Den intressanta frågan är hur jag ser på mig själv, på de människor som står mig nära eller som jag möter, på samhället och världen i stort?   Det är lätt att ironisera över etikerns grundhållning, vilket Kierkegaard förstås också gör. Avsikten är tydlig, att hjälpa läsaren att våga välja själv, att använda sitt omdöme, sin intuition och fantasi. Ta sitt verkliga moraliska ansvar och våga stå för sina val, även om man själv skulle råka illa ut. Just i kontrasten mellan dussinmänniskan, estetikern och etikern läggs en av de viktigaste grunderna till den senare existentialismen. Den bästa formulering jag känner om ett sådant förhållningssätt kan man hitta hos Dag Hammarskjöld:

”Jag vet ej vem – eller vad – som ställde frågan. Jag vet ej när den ställdes. Jag minns ej att jag svarade. Men en gång svarade jag ja till någon – eller något. Från den stunden härrör vissheten att tillvaron är meningsfylld och att mitt liv därför, i underkastelse, har ett mål. Från den stunden har jag vetat vad det är att ”icke se sig tillbaka”, att ”icke bekymra sig för morgondagen”.

Flera av Kierkegaards verk, med många understrykningar, gick inte oväntat att hitta i hans bokhylla efter hans död.   Den senare existentialismen har förhållit sig ganska fritt till Kierkegaards stadieteori, men tagit fasta på dess grundtanke. Motsatsen till dussinmänniskan är den som vågar vara autentisk och väljer att själv välja sin existens. Jean-Paul Sartre skrev: ”Existensen föregår essensen”, vilket uttytt innebär att essensen, vad och vem en människa är, skapas efterhand under hela hennes liv och genom hennes aktiva val. Vi börjar med att bara vara, existera, men formar efterhand oss själva. Den medeltida tanken var ju den motsatta. Människan essens var förutbestämd, hennes namn, börd, ställning och i stort sett hennes framtid var given från början. Sedan skulle hon bara under livet, i sin existens realisera det givna på bästa sätt. Det gav inte mycket frihet att välja.   I många av dagens genetiska och psykologiska teorier framskymtar en liknande tanke. Arv och miljö bestämmer vilka vi är och skall bli.  Existentialismens utmaning är därför, trots att vi naturligtvis alla har ett genetiskt arv och växer upp i en given miljö, insikten om att vi idag har oändligt mycket större möjligheter än kanske någon tidigare generation att själva välja våra liv och forma vår essens genom medvetna val. Den inautentiska dussinmänniskan följer med strömmen och formas av den, men riskerar att förlora sig själv. För att kunna utveckla vår fria vilja så att den vågar ta språnget, behöver vi ägna mycken kraft åt självkännedom och omprövning av gamla livsmönster. Livspusslet kanske inte bara består av gamla bitar. Vi kanske också måste såga till några helt nya. Hur tänker du? Lennart Koskinen

Partnerskap – avgörande för framgångsrikt ledarskap

Vår tid är i stark förändring. Vi ser en värld med rörelser som aktivt driver mot polarisering, protektionism och populism, en värld där individer och grupper med olika perspektiv allt för sällan möts. Vi ser en värld av globala...

Läs mer

Black Friday erbjudande

Från och med Black Friday den 24 november till och med den 30 november erbjuder vi 50% på ledarprogrammet: Det Offensiva Ledarskapet Att äga sin arena – för kvinnor som leder. Ett ledarskap som sätter samspelet mellan individens utveckling...

Läs mer

Misslyckandets utmanande dynamik – nyckel till lärande

En reflektion från Samtal i Ögonhöjd – Gaia Leaderships frukostseminarium   Som nyanställd på Gaia Leadership deltog jag på mitt första frukostseminarium med temat ”Misslyckanden som värdefull resurs för lärande och innovation”. Inför seminariet slog jag upp ordet misslyckande...

Läs mer

Are you a plus- or a minusleader?

  Change is enabled with a change within oneself. It is hard to execute a true organizational change if the parameters of an equation do not hold. Good self-awareness and continuous self-reflection provide a great platform for positive change....

Läs mer